20120830-142248.jpg

Än så länge verkar signalteori som en kul kurs (Främst kanske för att föreläsaren 1. Är beryktad som en av universitetets absolut främsta och 2. Gjorde enormt intryck på SMEK för redan över ett år sedan då han fällde den fantastiska kommentaren ”Det är som man säger i industrin: man ska läsa svåra kurser!”), modellbygge och simulering likaså (Vad annars när föreläsaren heter Torkel GLAD? Det är skillnad på Torkel och Torkel liksom. Den är även väldigt lik en asjobbig kurs i Process Control Systems som vi läste i Singapore. Kan förhoppningsvis leda till både lite överlapp (och lite slappare plugg?) samt att vi faktiskt lär oss de saker vi skulle lärt oss i PCS.)

Den sista kursen, i offensiv kvalitetsutveckling, har potential men skulle också kunna visa sig vara en riktig flumkurs. När man blir ombedd att ta med sig ett föremål till första föreläsningen som man tycker har ”väldigt bra eller dålig kvalitet” och denna föreläsning sedan  består av ett diagram över vad Kvalitet är så känns risken för flum ganska stor. Mycket flum ger dock en legitim anledning att hoppa över föreläsningarna, och det är ju aldrig fel.

Mycket av tiden denna höst kommer att tillbringas i labsalen. För ett år sedan hade jag haft totalångesten över det men efter Singapores (faktiskt!) grymma labbar så känner jag mig astaggad på att få labba runt i Matlab & Simulink & kanske nåt mer spännande. Grupparbetet i kvalitetsutveckling (Offensiv! Inte defensiv alltså, om någon undrade.) verkar lite mer deppigt, särskilt som man inte får välja grupp själv. (Inget regerande för SMEK i denna kurs alltså. Men det är ändå i B-huset vi är som bäst.) Jag hoppas dock på att mycket labbar + mycket grupparbeten + labbrapporter = slappare tenta-p. A girl can wish, right?

 

Annonser